ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

onsdag 10 januari 2018

Eldprov i Valla

Inte ett smack har jag berättat för er om vad jag gör tjugehundraarton. Allt får ni inte veta, nänänä,  men den här dan som var idag ska jag dela med er, bestämde jag strax efter frukostkäket.

Så fort skålen var tom så det ekade drog jag ner i skogsbrynet för lite toalettgrejer.
Här fixade jag det, och det gick så ini norden smidigt.
Två kilo lättare kände jag mig efteråt.
Ja....ni vet...

Skutt in i bilen, och så åkte vi bland frostiga träd och grässtrån.
Vartdårå, frågar ni nu ivrigt och nyfiket.
Då berättar jag att vi åkte till Valla.
Det gör vi nästan varje vecka, så det var väl inte så märkvärdigt.

I Valla träffar vi alltid dom här två.
Dundra och Dundramatten.
Knappast värt att rapportera om, för det är så vanligt.
MEN....just idag hade Dundra fått för sig att löpa som bara den.
Ja, ni fattar.
Då testade dom mig, om jag kunde behärska mig.
Och det kunde jag.



Jag bara trixade och svängde runt som jag alltid gör. Aldrig att jag kollade på, eller stack till söt-Dundra, som dansade några meter bort iförd svarta brallor och allt.
Då fick jag veta att jag är värsta bästa super-boyen, som både dansar och är gentleman.
När jag är världsbäst i Valla...
...så bjuds det på delikatesser...
...kattmat från snusdosa...
...serverad med sked.
Kalas blev det.
Jag kom på att i stället för att snosa på Dundra, så räckte det att sniffa på Dundramattens brallor...
...precis där Dundra haft sin rumpa när hon pausade i dansen.
Är jag smart eller smart?


Vi vill se dunderbruden dansa, kräver ni nu. Så då får ni ett smakprov. Hon är som en liten blixt när hon kommer igång.
Fast hon kan sitta som Ferdinand och lukta på blommor också.
När andan faller på.
Så där.
Är ni nöjda?
Det får ni banne mig vara.
Sovit middag, käkat, pinkat och gått ut med soporna har jag också gjort idag.
Inte mycket att basunera ut precis.
 

fredag 29 december 2017

Mattetal i juletid.

Joråsåatt....nu är glada julen slut slut slut.
Mest mäkliga med den var att i år fanns bara TVÅ julklappar här i huset.
TVÅ!
Jag+ matten + hussen + lill-matten = FYRA
Undra på att jag bävade inför julklappsutdelningen.

Tur som en tok hade jag. För första klappen, från mina mest hängivna fans i Julita, ville ingen annan ha.

Små, små delikata ankor väl förpackade var dom.
Nom nom nom.
Synd bara att det är snålmatten som portionerar ut dom.
Dom kommer tametusan att räcka ända till påska med den takten.

Glädjen stod högt i tak när jag fattade att paket nummer två också var till mig.

Ett grått med fjäderfän på.
Det hade åkt hela vägen från Växjö till Julita.

Så då krafsade jag bort fågelpappret och fram kom en...

...räv minsann!

Med en pip i aktern...

...och en där fram.

Sen sas det att jag hade en räv bakom örat hela julen.

Huxflux var det slut på julklapparna.
Och båda var till mig.
Ini baljan snäll måtte jag ha varit i år.
Tack lill-matten för Rävuslingen!

Nästa dag var det en annan pippi som hade huvudrollen.
Vet ni hur ini norden utmattande det är att hålla stenkoll på en kalkon som doftar en hel juldag...
och åker ut och in ur kylen i flera dar därefter?
Fast inälvorna behövde jag inte dela med nån.

När julen var slut och lill-matten dragit hem till katten, ville jag ha extra kul.
Spåra, tänkte jag ut då.
När man bor mitt bland vargarna blir det inte många spår, men sexhundra meter lyckades matten lägga ut till mig.
Under tiden väntade jag hos dom som gav mig ankorna och kollade på deras julskina och så.

Varje pinne var värd ost och storpinnen fick man kattmat för. Så jag plockade upp allihopa.
När vi gick hemåt mötte vi postisen ...

...som tvärvände och kom susandes tillbaka när han såg oss.
Värsta farten hade han.
Förlåt, förlåt, flämtade han fram. Jag glömde lägga paketet till Arlo i lådan ju.


Så då förlät jag honom och bar in kartongen.
En till julklapp minsann!
En försenad.
Från utlandet.

Upp till granen och köra repris från julafton då.
Spännande var det.

Ett glitterrött paket med superlånga krullsnören var det.
Och så kunde man läsa att det var från Onkel Qalle i Norge.
Min favvo-Onkel!

Då kom jag på att jag ju är bortskämd och brukar alltid få julklapp från Onkel Qalle.
I år hade den visst fastnat i tullen eller nåt.
Det var därför jag fick börja om med att fira jul.

Inte mig emot.
Medan jag öppnade tänkte jag på att Norska Tuppen, Norska Morska Måsen, Norska Grisen och Norska Anden också kommit hela vägen från Norge och nu bor dom hos mig.

Hurra! Tillökning i norska kolonin!
Norska Krokodilen.

En illgrön reptil som skrek i högan sky så snart man puffade på den.

Jag blev inte ett smack rädd, utan bet den i svansen tills den vrålade av smärta.

Det ska bli ini baljan spännande att kolla på hur väl en Krokodil kan samsas med resten av norskarna.
Måsen och Anden kan ju rädda sig med en lufttur
och kanske Tuppen också
men Grisen ligger nog pyrt till när dom träffas
Hehehehe.

Tack finaste norska släkten!
Onkel Qalle, Tant Sascha, Kusin Vitamin och Lillan.

Så här lät det:



Räkna efter nu....hur många julklappar fick jag?
Ankmat, Pip-Räv  och Norsk Krokodil.
TRE stycken.

Och hur många hade Tomten med till resten av familjen?
NOLL.
Hade det varit tvärtom  hade jag blivit bedrövad.
Men nu är jag nöjdast i världen.
Bästa julen i år!

tisdag 19 december 2017

Dagen efter.

Åh nej....vad hände igår? 

Varför vaknar jag så här? Och mår ini norden pyton...huvet dunkar och det är sandpapper i käften.

Jag måste upp härifrån innan jag förfryser mig inifrån och ut.

Åhajajajaj....jag har nåt vagt minne av att jag firade min fyraåetthalvtårsdag....

...på nåt nytt och vuxet sätt. Skoj värre, men...

...var det värt det?

Hehehehe....gick ni påt? 

Närå, jag är pigg som en papegoja, färdig för nya påhitt.

Hitta på nåt då!, kräver ni högljutt.
Håll era hästar, säger jag då till er på skarpen. Jag måste tänka.

Jo!
Fotboll är aldrig fel.
Så får det bli.

Här ligger en präktig fotboll och bara väntar på en match.

Lagom pumpad för ett bra grepp.

Och så är spelet i gång!

Straff, iceing och forehand...

...och hörna...

...love och grönt  kort...

...allt kan hända under en rafflande omgång.

Kolla! Offside!

Och så blev det målfoto!

Jädrar i min lilla låda! Nu är jag helt slutkörd.

Skulle ge vad som helst för nåt att dricka...

...helst on the rocks. Hehehehehe.
 
Äh! Skoja bara!
Allt var bara båg
från början till slut.
Bortsett från att jag är fyraåetthalvt nu.
Stor, cool och snygg grabb.
Eller hur?